Tumörens utveckling

Patricio Rivera undersöker munnen på en patient

Okontrollerad tillväxt
Tumörer uppstår när en celltyp någonstans i kroppen okontrollerat börjar öka i antal (proliferera). Dessa celler liknar ursprungscellen, men ju mer elakartade de är, desto svårare är det att känna igen deras ursprung. För att en vanlig cell ska börja dela sig krävs flera förändringar på genetisk nivå – det måste ske flera förändringar i cellens arvsmassa.

Dessa förändringar måste dessutom samverka för att tumören ska bli elakartad. Det råder en känslig balans mellan de gener som stimulerar tillväxt av cellen och mellan de som hämmar tillväxt. Om någon av dessa gener förändras kan följden bli en okontrollerad tillväxt av celler.

Skadade gener kan ärvas
Gener som stimulerar celltillväxt kallas protoonkogener. Hämmande gener kallas suppressorgener. Förändringar i suppressorgenerna kan man hitta i könsceller (spermier och äggceller) vilket gör att en skadad gen kan föras över från en generation till nästa. Sannolikheten ökar därför att avkommor med den skadade suppressorgenen utvecklar cancer, eftersom det redan finns en skada i hur cellernas tillväxt regleras. Det här är förklaringen till att både djur och människor kan ha en ärftlig benägenhet att drabbas av tumörer.

Varje celltyp unik
Alla vävnader i kroppen består av olika celltyper med olika funktion och utseende. Hudens celler delar sig till exempel hela tiden när hudens yttersta lager (epidermis) ständigt byts ut. Andra celler, till exempel leverceller, delar sig bara om en del av levern blir skadad. Genom att i mikroskop titta på cellernas utseende kan man i de allra flesta fall bestämma vilken celltyp som tumören består av. Detta har en enormt stor betydelse för det fortsatta sjukdomsförloppet och vilken behandling man väljer.

Kännbar knöl är 1 miljard celler
Cancer kan utvecklas i alla typer av vävnader, även om vissa former av cancer är vanligare än andra. När man tänker på en tumör, tänker man ofta på en ”knöl”. Det är inte riktig så enkelt att det bara är knölar man ska leta efter för att hitta en tumör. Tumörsjukdomar tar sig många olika uttryck. Om man kan känna en tumör med händerna så består den redan av väldigt många tumörceller. Enstaka celler ses enklast med mikroskop, men det krävs mer än en miljard celler för att man ska kunna känna en tumör vid undersökning! Därför ska man inte förakta små knölar.

Blod- och lymfa kan också drabbas
Många av de knölar som vi ser hos våra hundar och katter är inte tumörer och är därför helt ofarliga, men man vet inte säkert vad det är om man inte ställer diagnos. Men alla tumörsjukdomar har inte formen av en knöl. Cancer som utgår från blodceller, så kallade leukemier, kan man bara hitta genom att analysera blod och/eller benmärg. En del tumör sjukdomar utgår från lymfvävnader och då kan man se förstorade lymfknutor. Alla tumörer är unika, och det går aldrig att uttala sig om prognos och behandlingsalternativ utan att ha en diagnos.

Ärftlighet förekommer
Hos människa har man kartlagt specifika gener som ökar risken för speciella tumörer. Några exempel är tumör i ögon hos småbarn (retinoblastom), tjocktarmscancer och bröstcancer. Förekomsten av dessa gener verkar också ha samband med överlevnaden. Få ras-specifika genetiska förändringar som kan leda till predisponering för att utveckla en speciell tumör har påvisats hos husdjur. Man har dock sett att vissa raser har en högre frekvens av tumörer än andra, och vissa raser drabbas oftare av en speciell typ av tumör än andra. Det är möjligt att intensiv uppfödning av vissa raser oavsiktligt har lett till urval av linjer med till exempel defekta suppressorgener.